fredag 19 september 2008

Allsvensk dödgrävning avsnitt 4


Det är märkligt. 1956 spelade IFK Malmö en dramatisk kvalmatch till allsvenskan mot IK Brage (2-2) hemma på Idrottsplatsen. En manlig supporter till IFK rusar in på planen och klappade till en bragespelare rakt över truten. Det räckte med oavgjort för att gulingarna skulle bli klara för allsvenskt spel.
52 år senare är båda lagen på väg med expressfart ner i div 3.
I den allsvenska maratontabellen står IK Brage noterat för 18 säsongen och IFK Malmö för 13 säsonger.
Brage kan räkna in två storhetstider, i slutet av 30-talet och kring 1980-talet. Efter det har laget åkt hiss mellan tabellerna.
Dalalaget har kommit tillbaka förr, men det har inte IFK Malmö efter man åkte ut 1962. Visst, ett misslyckat kval (mot IFK Norrköping) blev det i början av 1980-talet men sedan har det rått fotbollsskymning. Styrelsefolk har kommit och gått. Alla lika värdelösa. Ekonomin är ett ständigt bekymmer, år ut och år in. Ingen lösning i sikte, loppet verkar kört.


Annat var det 1960.IFK Malmös största fotbollsår någonsin. Laget blev inte bara bäst i Skåne utan knep en andra plats i allsvenskan. Kvartsfinalspel i Europacupen, en framgång som inget annat svenskt lag nått. Där blev det stopp. Stryk i båda matcherna mot Rapid Wien med 2-0. Efter det började resan åt fel håll.
En av de riktigt stora spelarna i klubben, Inge Blomberg, blev spelande tränare i Luleå. Andra sökte lyckan i andra klubbar. Kvar stod en handfallen styrelse som inte skänkt en tanke på återväxten.
2008 ser framtiden för IFK Malmö dyster ut. Klubben har spelat bort en hel generation. När IFK för ett par år sedan gjorde ett kort gästspel i Superettan ekade det tomt på läktarna. Till slut uppmanade man MFF:s supportrar att komma och heja på IFK Malmö. Då dök det upp några gula gubbar och fantaster från förr i tiden. Supporterklubben döptes snabbt till PRO...

tisdag 16 september 2008

Bästa nostalgi laggen. RÖSTA!


Tid för röstning.
Grabbarna det gäller hittar du längst upp till höger på bloggen.
Du tycker säkert jag är knäpp som yrar om skidåkare när skogen sprängs av all svamp och lingon. Svaret är givet. Nostalgi följer icke årstiderna. Därför denna tvekamp mellan fyra skidhjältar.
Mora-Nisse. Vasaloppet. Vasaloppet. Vasaloppet. Vasaloppet. Vasaloppet. Vasaloppet. Vasaloppet. Sju vinster. Skogsman.Gjord av järn. När han gjorde lumpen i gränspatrullen mot norska gränsen såg tyskarna endast ett vitt fladder.
Veikko Hakulinen. Finne och skogsman.Hårdare än Röda Armén.Olympiskt guld 1952, 1956 och 1960.
Assar Rönnlund. Skogsman. Varit skogshuggarkock. Jägare. Vunnit bl a OS-guld och silver 1964. 2 VM guld, 1 silver, 1962,12 individuella SM guld m m. (skrev boken Ur spår 1967-överkurs)
Sixten Jernberg. Skogsman. Var Sixten Jernberg. Alltid fly förbannad.OS-guld 1956, 1960 och 1964.
Rösta!

måndag 15 september 2008

Malmö FF-insnöad hockeyfeber!


I går körde elitserien igång. En halv miljon hockey omgångar ska vi dra oss igenom innan man är framme vid mål våren 2009. Jag är spyfärdig redan nu. Nej, mitt ishockeyintresse sänktes med torpeder och annan taktisk smörja.
Däremot bänkar jag mig gärna i samband med OS-och VM-turneringar. När Tre Kronor blir världsmästare eller tar OS-guld känner jag mig som mästare i kavaj.
Däremot lockar inte elitserien alls. Nej, möjligen om Malmös rödhökar gått upp. Nu får jag nöja mig med att skåda den nya arenan när nykomlingarna Mariestads BOIS kommer på besök. Där spelar Carl Svensson back, min kompis son. Det är bara ett måste och gå och se Carl i Percys fräscha hockeytempel.
Annars har det varit mycket hockey i mitt händelserika liv. Jag var med redan på den tiden matcherna spelades utomhus på s k Månskensrinkar. Där stod man i sina gummistölvar i både ösregn och snöstorm. Jag kan än i denna dag fönimma kylan i både fingertoppar och tårna.
Bästa minnet är från 1958. Malmö FF köpte en drös spelare från Norrland för sammanlagt 15 000 (ungefär 150-200 000 kr i dag) spänn och gick upp i högsta serien. Det var en sensation. Ett lag från Malmö och Skåne kan väl för fan inte spela ishockey? Det kunde man inte heller. Det var de importerade norrlänningarna som skötte puck och klubba.
"Koppe" Pettersson, Per Ove Brännström, Hans Hylin, Ulf Eriksson, "Geten" Westerberg, Les Strongman (kanadick) mfl blev snabbt våra vinter hjältar. Och inte att förglömma, målvakten Bengt Lindqvist, värvad från Åkers Styckebruk i Sörmland, som t o m fick vakta Tre Kronors mål i OS i Squaw Valley 1960.Det var något alldeles oerhört. MFF spikade igen OS?
Första matchen i högsta serien spelades hemma mot klassikern Bofors. I förhandsspekulationerna handlade det om 1000-0 till Bofors. Då vinner MFF med 5-2, en s k kupongrensare. Röst balom mig på långsidan:
-I morgon trycker dom Arbetet i ljusblått...
När Djurgården kom på besök var vi över 7000 på de skrangliga läktarna, minst 1000 personer plankade in. Allt var kaos.
MFF åkte ut med dunder och brak, fast roligt hade vi. Inte minst när de kanadensiska världsmästarna, Trail Smoke Eaters, kom på besök. Det hjäpte inte att MFF förstärktes kraftigt. Det blev styrk med 22-3...sista period blev 0-9, men MFF tog i alla fall ledningen med 3-0...
Men nej, det var inte bättre förr. I dag har publiken det väldigt mysig i varma och goa inomhushallar.
Malmö FF:s hockeylag finns inte mer. Eric Persson kastade ut hockeyn 1972 som snabbt omvandlades till MIF, men det är en helt annan story.

söndag 14 september 2008

Bill Nilsson och Little Richard blev tröst i bedrövelsen


I går var det en sorgens dag. Först var jag på Malmö Stadion och såg MFF:s totala genomklappning mot Halmstads BK som vann med 3-0. I bilradion hem gjorde Stefan Holm sin sista tävling i höjdhopp-två legender gick i graven. Det var var den 13 (?) september.
I första fallet kan jag bara skria: AVGÅ BENGT MADSEN och ta Borgen med dig. Roland Nilsson med den Gren han sitter på hade inte ens fått jobb som tränare i min byklubb Nike, Lomma.SUCK. Malmö FF klubben som bygger en ny arena utan att ha någon produkt. Det är som sjösätta Volvo utan någon bil.
I andra fallet kan jag bara lyfta på hatten för Stefan Holm. Han har skänkt mig många lyckliga stunder framför TV-apparaten. Nu är det slut. Gråt.
Jag flydde genast 50 år tillbaka i tiden. Och fann tröst i Bill Nilsson. Honom minns absolut ingen i dag. Snabbinfo:
Bill blev världsmästare i motocross 500cc 1957 och 1960.Han körde en B.S.A., bara en sådan sak. Bill kanske lever än i denna dag. Är det någon som vet?
Bill Nilsson fick oss småglin att bygga om våra cyklar och CYKLA motocross. Han var lika tuff som Tarzan. För 50 år sedan var Bill Nilsson Star!
För precis 50 år sedan skrek Little Richard "Jenny Jenny" på min skivspelare. Det var ett jävla ös i denna rockstjärna, nästan lika bra som Elvis, men bara nästan.
Little Richard och Bill Nilsson. Båda KUNGAR för 50 år sedan. I dag har de en sak gemensam. De är båda 75 år gamla. De kan höra aftonsången i stället för "Jenny Jenny".
Titta extra noga på bilderna. För att söka tröst från gårdagens tragedi grävde jag djupt i min omfångsrika samling.
För 50 år sedan köpte jag dessa "Idolkort" på Solglimten som låg i korsningen Sallerupsvägen-Nobelvägen i Malmö. Jag tror jag gav 25 öre stycket, alltså lika mycket som ett paket filmstjärnor kostade på den tiden. Det var mycket pengar för en liten men naggande god pojke.
Jag smeker bilderna och mår genast mycket, mycket bättre...

torsdag 11 september 2008

Allsvensk dödgrävning avsnitt 3


I Halmstad är man antingen Halmian eller HBK:are. En tvättäkta Halmian sätter aldrig sin fot på Örjans Vall när HBK lirar i allsvenskan. En tvättäkta Halmian går hellre och ser sitt lag , IS Halmia med 11 allsvenska säsonger, när de lirar i div 3 Sydvästra Götaland. En tvättäkta Halmian är vansinnigt lycklig i dag, för klubben som ligger på 27 plats i maratontabellen leder serien överlägset.
Fast det bästa lag IS Halmia har haft ser ni här ovanför. Det var ett riktigt bra lag som gick upp i allsvenskan1962. Kanske t o m bättre än laget under glansperioden på 40-talet.
Frågan 1962 var vilket skulle bli det andra laget som gick upp, AIK eller Landskrona BOIS. Halmia var redan klara.
Inför över 20 000 åskådare möttes Halmia-AIK på Malmö Stadion. Det blev en dramatiskt tillställning. Jag vet, för jag var där. Den matchen kostade mig ett B i uppförande betyg i realskolan.
Jag hade nämligen busat med en vacker flicka på en lektion. Vår klassföreståndare, Marta Svensson, avkunnade domen:
-Du sitter kvar efter den ordinarie skoldagen på lördag.
-Det kan jag inte, svarade jag. Jag har en biljett till en match på Malmö Stadion.
-Det borde du tänkt på innan, avfärdade Marta mina protester.
Lördagen kom och jag simulerade sjuk och fick stanna hemma. På den tiden gick man i skolan till tolvslaget på lördagarna. Då blev jag plötsligt frisk och drog iväg till Stadion.
Eftermiddagen kom, solen sken och telefonen ringde där hemma. Det var Marta som ville tala med mig.
-Nej, svarade min aningslösa mormor. Han är på fotboll...
Tablå och B i uppförande betyg. Matchen var emellertid väldigt bra. AIK lyckades slå in 3-2 målet-klassiskt mål av Benny Söderling- på övertid och gick upp i allsvenskan tillsammans med IS Halmia.
Inför den allsvenska säsongen tappade Halmia sina bästa spelare och det blev respass med en gång. Det gick inte bättre senast de var uppe i allsvenskan och vände 1979.
Efter det har klubben kämpat för livet, t o m Per Gessle har lättat på börsen med några kronor. Det har blivit dramatiska resor ner i seriesystemet. Fast 2008 ler de tvättäkta Halmianerna igen. Nu kanske, men vägen till allsvenskan är väldigt lång. Det är Halmstads BK som är fotbollskung i laxstaden. Och lär så förbli.


Vår andra klubb i dödgrävningen är Stattena IF från Helsingborg. Klubben spelade två säsonger i allsvenskan på medeltiden, 1927/28 och 29/30. De lär aldrig komma dit igen. 2008 ligger man på femte plats i div 6 västra. Några ambitioner att komma högre finns inte. Nej, här satsar man allt på damlaget som leder söderettan, bl a är landslagets Carolina Seger fostrad i klubben.
Andra sidan har Stattena fostrat sådana stjärnor som Lasse Granström, MFF, Anders Linderoth, dagens tränare i Landskrona BOIS och "Salle", Bengt Salomonsson och HIF som gjorde det tredje målet i den berömda segermatchen mot England på Wembley 1959.

söndag 7 september 2008

NOSTALGIDRÄGGEL inför matchen mot Ungern


Nu ska vi dräggla.
På onsdag möter Sverige Ungern i en ny kvalrysare i fotboll. En sådan nostalginörd som jag, missar givetvis inte ett sådant tillfälle till ett ohämmat frosseri.
Världens bästa fotbollslandslag åren 1950-1956 var som alla vi nördar vet, Ungern. Deras dreamteam var just ett riktigt dreamteam. De magiska Magyarerna spöade bl a England med både 6-3 och 7-1. Tänk bara när Puskas fintade bort legendaren Billy Wright så han trodde han hamnat på Piccadilly Circus.
Åren 1950-54 vann laget 27 landskamper och fyra slutade oavgjort. Givetvis var de storfavoriter i VM i Bern 1954. Finalen mot tyskarna schabblade ungrarna OCH domaren bort samt en halvskadad Puskas. Förlust med 3-2. I gruppspelet slog man emellertid tyskarna med 8-3...
Efter VM-finalen 1954 vann laget 18 landskamper på rad innan den ryska tanksen 1956 rullade in och krossade landet.
Ungerns berömda landslag med stommen från klubben Honved splittrades.
Spelarna i det s k Gold Team (kan läsas hur många gånger som helst):
Ferenc Puskas (1927-2006) med världens bästa vänsterfot någonsin blev stjärna i Real Madrid, Puskas gjorde 551 mål på 551 matcher. Sandor Kocsis (1929-1979) och Zoltan Czibor (1929-1997) spelade vidare i Barcelona, Sandor Kocis står för den värsta nedtagning av en målvaktsutspark jag har sett. Bollen tvärdog på Kocis bröst. Nàndor Hidegkuti (1922-2002) blev tränare för Fiorentina, målvakten Gyula Grosics (1926-), autografen gick på Tradera för 33 spänn. Spelade sin sista match som 82-åring. Stod i mål några minuter när Ferencvaros mötte Sheffield United i en vänskapsmatch. Överlevde en kritisk lungoperation i början av året. Gyula Lorant (1923-1981), Jozsef Bozsik (1925-1978), Mihaly Lantos (1928-1989), Jozsef Zakarias (1924-1971), Jenő Buzánszky (1925-), Laszlo Budai (1928-1983).
Ungersk fotboll har aldrig riktigt hämtat sig efter drömlagets storhetsår. Dagens landslag är ytterst beskedligt. Några fixstjärnor existerar inte. Deras möjlighet att ta poäng från Sverige är att snålspela.
Vi får hoppas att Henke Larsson får låna bollen ibland och att Zlatan äntligen får lite stolpe in i landslaget. Då kan det gå vägen, kanske...bränd efter matchen mot Albanien.
FOTNOT: Ett speciellt varmt tack till vännen BH som skänkt mig världens hetaste T-shirt-se nedan.

USCH för dödgrävartaktik

fredag 5 september 2008

VM-kval i fotboll blev till krig mellan Schweiz-Sverige


Tro inte att det där med dramatik i samband med VM-kval i fotboll är något nytt. Inget slår kvalmatchen mot Schweiz i Bern 1961 inför VM i Chile 1962. Det rådde krig mellan Sverige och klocklandet Schweiz.
Uppladdningen inför den avgörande matchen i Bern var gigantisk. Sportsidorna fylldes värre än i dag med förhandsspekulationer. Edwin Ahlqvist, mannen bakom klassikerna All Sport och Rekordmagasinet, passade samtidigt på att sjösätta en helt ny sporttidning, Sportrevyn. Syftet glasklart. Man tänkte rida på framgångsvågen.
Förutsättningarna också glasklara. Det räckte med oavgjort resultat för att Sverige skulle bli klara till Chile-VM. Vårt land stod stilla söndagen den 29 oktober 1961
Det började lysande för svenskt vidkommande. Centern Agne Simonsson som spelade för Real Madrid, nickade in 1-0 redan i första minuten-se bilden med rubriken från Sportrevyn, här ovanför. Schweiz kvitterade i åttonde minuten och tog sedan ledningen med 2-1. Vårt franska proffs, Yngve Brodd, kvitterade för Sverige med ett rappt vänsterskott. Efter det utbröt ett fullständigt krig, både på planen på läkaren. Yttern Lennart Backman hade ett helvete med alla tomflaskor som haglade in.
Matchen slutade i allmänt kaos. Domaren borde ha brutit matchen. Sverige förlorade matchen med 3-2 och borde lämnat in en protest. Den dåvarande ledaren Eric Persson sa att så gjorde inte gentlemän...
Det blev en avgörande match mot klocklandet på neutralplan, Berlin den 12 november. Förlust med 2-1 och inget Chile, men det är en helt annan historia.
Sportrevyn som skulle bli en ny banbrytande sporttidning tvärdog. Ingen orkade med blaskan. Sverige fick sorg, för så upplevdes det. Jag vet för jag såg allt sammans i TV och känner än i denna dag, snart 47 år senare, vrede över detta misslyckade VM-kval.
Hoppas det går bättre denna gång. Albanien borde vi klara, lätt som en plätt

onsdag 3 september 2008

Henke Larsson i bortglömda Bians roll!


Henke Larsson har utsetts till landslagets nye lagkapten. Det blir säkert bra. Tro nu inte att det är sensationellt på något vis med att få en upphöjd lagkapten.
En dag är Henke säkert lika bortglömd som en annan hyllad lagkapten blev.
Birger "Bian" Rosngren (1917-1977) spelade centerhalv i IFK Norrköping fram t o m 1950. Han blev plötsligt stjärna över en natt.
Dåvarande Lagerbäck, Putte Kock, älskade att överraska. Därför slog det ner som en bomb när "Bian" utan nämvärda landslagsmeriter togs ut i OS-laget 1948. Inte nog med det.
Putte Kock levererade bomb nummer två när han gjorde tuffingen "Bian" till lagkapten över de avsevärt mera namnkunniga stjärnorna som Gunnar Gren och Gunnar Nordahl.
Dåtidens bröderna Elm var bröderna Nordahl. De var tre bröder med i truppen och de styrde och ställde rätt mycket.
Nu blev Birger "Bian" Rosengren en väldigt populär lagkapten under OS-turneringen och prisades av de övriga stjärnorna. Det blev endast totalt 9 landskamper för lagkaptenen.
"Bian" försvann rätt snabbt in i tystnaden. Ingen mer än jag och några andra suckande dödgrävare i Norrköping minns denna landslagskapten som även var en klippare på poker. Och bridge.
Henke, njut så länge det varar.

måndag 1 september 2008

Allsvensk dödgrävning. Avsnitt 2.

I dag bjuder vi på ett klassiskt f d allsvenskt lag, Gårda BK samt Westermalms IF som verkligen dog. Men reste sig på det yttersta igen.
Gårda med sina vinröda tröjor spelade i allsvenskan 1935-1943. Göteborgsklubben är berömd för tre saker: kanoniären ”Svarte Filip” Johansson, alla tiders skyttekung med 39 strutar, spelade premiärsäsongen (1935) i allsvenskan för klubben. Gunnar Gren värvades från Göteborgs AIK och började sin lysande karriär på allvar i Gårda BK. Till sist-GÅRDASÄCKEN-ett helvetiskt försvarsspel med den legendariska målvakten Henock Abrahamsson som omutlig sista utpost.
1937 hemma på Ullevi (gamla) satte man ett prydligt publikrekord mot Brage med 26 178 åskådare. Gårda var poplaget som värvades sönder av de andra storklubbarna i Göteborg. IFK plockade till sig bl a Gunnar Gren.
Livet efter 1943 har varit en vandring i öknen. I dag ligger klubben sist i division 5 A. Framtiden är svajig, trots en rätt livlig ungdomsverksamhet.
Westermalms IF med två allsvenska säsonger1926-1929 dog på allvar 1950. Några eldsjälar drog igång kungsholmsklubben igen. 1962 lirade man i div 9. I dag är det Stockholm D som gäller, alltså div 7. Där är klubben ett mittenlag.
Det är knappt någon som minns att Westermalms IF en gång i tiden konkurrerade med både Hammarby, AIK och Djurgården. Publikrekordet 12 380 mot IFK Göteborg 1926 kommer att stå sig i all evighet.
En kul krumelur i kanten är att klubben under 20-talet anklagades för brott mot amatörbestämmelserna. Lagledaren Evald ”Bellan” Andersson betalade ut 50 kronor till spelarna för hemma- och 80 för bortamatcherna. Det var nära på att Svenska Fotbollförbundet diskat klubben.


lördag 30 augusti 2008

Maratonlöparna i OS hade vunnit 10 000 m i finnkampen!


Nej, det gick inte alls. Maratongänget i Peking-OS hade vunnit finnkampen och haft över 3,2 mil kvar. Då tog ändå vinnaren på 10 000 m, Erik Sjöqvist, ut sig totalt med tiden 29,25,49. I maraton-OS hade man 29,25 blankt som mellantid på den första milen. Det är bara det att dessa hårda herrar hade att avverka ytterligare TRE 10 000 meters lopp PLUS lite mer än 2000 meter innan man kom i mål.
Vinnaren, kenyanen Wansiru, var dessutom helt oberörd. Erik Sjöqvist såg ut att behöva syrgas. Hur kan det vara så stor skillnad? Anders Gärderud tog inte ens upp det i TV. Om någon kunnat förklara detta, är det i så fall Gärderud. Jag fattar ingenting. Är det någon annan som fattar mer än jag?

Finnkampen som SM 1948!

Tittade på första dagens finnkamp. Och gäspade. Var det absolut nödvändigt och lägga denna klassiker veckan efter de olympiska spelen i Peking? På näthinnan dansar allt för tydligt de makalösa friidrottstävlingarna i Fågelboet.
Dagens landskamp mellan Finland-Sverige i friidrott handlar om B-C- och D-laget.
Vi jämför med SM i friidrott 1948, alltså för 60 år sedan.
I tresteg blir Lennart Moberg från Hellas svensk mästare med 15,10 m. I finnkampen hamnar Martin Eriksson, Sverige, sist på 14,88 m. Andra sidan vinner Carloina Klüft längdhopp på 6,44 m. 1948 vinner Ulla Gadd från Göteborg med 5,38 m. Finnen Jussi Utrialnen som blev sist på 5000 m med tiden 14,22,04 hade 1948 blivit svensk mästare. Dåtidens vinnare Erik Ahldèn sprang några sekunder sämre, 14,25,8. På 400 m hade SM-vinnaren Rune Larsson med sina 48 blankt slagit två finnar.
Så där kan man hålla på.
I dag kommer jag att med spänt intresse följa 10 000 m. En gång i tiden en finsk paradgren som numera kraschat i dopinglabbet.
I maratonloppet i Peking-OS öppnade tätklungan på 29,25. Då hade man ändå över tre mil kvar att springa. Vad blir sluttiden i finnkampen? Jag hoppas någon går under 29 minuter. Erik Sjöqvist, Sverige?
En sak är då säker. Denna klassiska fiidrottslandskamp är totalt befriad från doping. Absolut ren. Jaså, inte det?
Hur har vi det med de finska slägg-och kulstötarna? Javisst, ja, det glömde jag. Där kan det fortfarande glimma till med resultat i Welt Klasse...

torsdag 28 augusti 2008

Allsvensk dödgrävning. Avsnitt 1.

Jag har gjort en djupdykning i fotbollens maratontabell. Det visar sig att ca 30 lag en gång i tiden lirat i allsvenskan men sedan försvunnit. Ja, vissa har t o m varit på väg ut ur seriesystemet. En gång klang och jubel. I dag sorg och Fonus på många håll. Det märkliga är att ingen bryr sig om denna dystra svanesång. Det ska denna SPORT-BLOGG ändra på med en rejäl dammsugning.
Vi börjar i div 2 Norra Svealand. Där spelar Sandvikens IF, Brynäs IF FK och Västerås IK.
Vi börjar med VIK, mera berömda för hockey än fotboll. En allsvensk säsong 1924/25.
1976 spelade man di div 7. 1980 splittrades klubben. Omstart med ett damlag 1983. Några år senare ett herrlag på banan. Har under stor möda lyckats kravla sig upp i div 2. Ligger 3 poäng före Brynäs som ligger på kvalplats. Framtiden för VIK ser dyster ut. Kan inte gör annat med ett sådant namn på sin idrottsplats-Apalby.
Brynäs också mera känt för sitt hockeylag, spelar alltså i samma serie. Klubben i allsvenskan 1974 och blev sist. Märkliga likheter med VIK. 1975 sammanslagning med Gefle IF. Sex år senare spricker klubben i bitar men Gefle IF fortsätter till allsvenskan. Brynäs IF startar om i div 7, nu med tillägget FK i namnet. Farmtidsutsikterna dystra. Allsvenska klubben Gävle IF har tagit över.
Sandvikens IF ligger på 5:te plats i samma serie. Klubben har gjort 21 säsonger i allsvenskan. Publikrekordet på Jernvallen lyder på hela 20 288 åskådare. Det var i en match mot IFK Norrköping 1957. Då hade Sandviken IF ett storlag med Arne Hodin, Bengt Sjögren mfl. Åkte ur allsvenskan 1961. För att aldrig komma tillbaka?
I dag är det bara bandy som gäller i Sandviken. Fotbollen kämpar för sin överlevnad. Jag såg dom många gånger när det begav sig och beundrade målvakten "Tjofsen" Ohlsson storligen.
Heja Sandvikens IF! Kom igen nu!


onsdag 27 augusti 2008

ÄNTLIGEN! BARA SPORT.

Hej alla härliga sportnördar. Äntligen ska vi få frossa tillsammans. Här blir det sport över alla gränser.
Jag har den senaste tiden spenderat nästan 700 timmar på att kolla in olympiaden i TV. Det har blivit tidig uppgång, knappt någon sömn i flera veckor. Rolle från Trollhättan dök upp som min sidekick men slocknade efter fyra stenhårda morgnar i ottan. Rolle drog sig vacklande tillbaka till mästerbrottaren Bertil Antonssons hemstad. Bertil blev världsmästare i början av 50-talet. Han dog för övrigt för ett par månader sedan. Frid över hans minne.
Tro nu inte att jag tröttnat på sport. OS var en fin uppladdning. Jag är i storform. I kväll måste man bara kolla in Örgryte IS-Mjällby, bara en sådan sak.
Den här SPORTBLOGGEN kommer att bjuda på en blandad kompott med både härligt mossiga stendöda idrottshjältar men givetvis också rykande het färskvara.
Helst skulle jag vilja skälla ut tränaren Roland Nilsson i MFF. Snacka om att misslyckas med att skapa ett lag.
Helst skulle jag vilja skälla ut MFF-ordföranden Bengt Madsen som med sin dumdryghet genomsyrar hela klubben Malmö FF.
Helst skulle jag velat ta landslagsbossen Lars Lagerbäck i örat. Han fattar inte att media är vår syn och hörsel i samband med landskamper.
Helst skulle jag velat vara farfar åt Sanna Kallur och bjuda henne på min hemlagade chokladpudding som tröst.
Helst skulle jag velat veta varför Carolina Klüft spolade ett givet OS-guld och en given odödlighet.
Helst skulle jag velat ha skidåkningen tillbaka på Mora-Nisses tid. Då dopingen var råtuff skogshuggning i 25 graders kyla.
Helst av allt vill jag att Zlatan kommer hem till mig för en kopp kaffe i Täppan. Vi kunde bläddrat i mina favoritböcker-se listan till höger i bloggen.
Nu får det hur som helst vara bra.

HÅLL UT!